är fjorton och dricker mig redlös och ringer  till vän dagen efter: "vad fan gjorde/sa/borde jag inte gjort igår?"
Tänk om detta är allt? Konstaterar att vi är understimulerade och uttråkade. Vi behöver mer sex i våra liv. Elr hur? Alltså kan man strula med vem som helst och hur är man ens singel? Vrf jobbar jag bara helger och är så konstant uttråkad att jag inbillar mig att jag ska börja åka longboard. Kmr aldrig ifrån att vara 17, rebell och ostabil. Sinnesförvirring på en bra nivå. "Får en ofta minnesluckor när en dricker alkohol så ligger du i riskzonen för att bli alkolist" Jag är bara flyktig, kräver dans och drama. Men lägg av, du är ingen yolo-person och du dricker inte alls för mycket sprit. "Men du kanske borde lugna dig lite." 

En skrattgrop på vänsterkind, alltid klara, blåa ögon.

Det startade ostadigt. Mitt hjärta och och mitt samvete slog sönder och samman varandra den första tiden.
Det handlade aldrig om något mer än ett simpelt "hej" på facebook den första gången. Det var nära studenten, jag var kär i någon annan och han var fel i tid. Tystndad, många veckors tystnad och sen tar jag upp kontakten igen och nu knackar helvetet och kärleken på dörren i takt med varandra.

Jag förnekade allt, dolde känslor men sökte alltid efter hans uppmärksamhet ändå.
Jag ångrar aldrig honom, men det kommer alltid finnas saker i vår historia som ger mitt samvete hårda knytnävsslag.